Om du har någonsin funderat på vad du egentligen vill jobba med efter studierna, eller om du kanske undrar hurudana alternativ det överhuvudtaget finns för oss då vi tagit ut vår examen skall du nu se hit!
Från och med måndagen 3.4 kommer vi få läsa en presentation av en SF-alumn varje vardag i två veckor! Sammanlagt får vi alltså se tio stycken presentationer av sf:aren som byggt fina karriärer åt sig. Kanske just du får ett bra tips om vart eller hur du skulle kunna börja din karriär!
Heidi Jern – Project manager, Google
När jag studerade drömde jag om en internationell karriär, men trodde det 
var omöjligt. Mot slutet av studierna fick jag en praktikantplats på Statsrådets EU-sekretariat och blev sedan tillfrågad att fortsätta där som EU-assistent. I och med det öppnade sig en ny värld av EU-jobb. Så när jag var nästan klar med min gradu och det var EU-val, kontaktade jag Carl Haglund som var nyvald Europaparlamentariker. Vi synkade och jag flyttade till Bryssel för att jobba i Europaparlamentet som en av Calles specialmedarbetare (hela hans team var faktiskt sf:are). Efter 3,5 utmanande och givande år i Europaparlamentet blev jag uppringd av Olli Rehn, viceordförande för EU-kommissionen, ansvarig för ekonomiska frågor. Jag började jobba som rådgivare åt Olli och när Jyrki Katainen tog över sommaren 2014, bad Jyrki mig att fortsätta jobba för honom. Det gjorde jag i några år, men efter över 6 år i EU-politiken kände att jag vill göra nåt helt annat. Så jag sa upp mig, flyttade till USA för att ta en del kurser
på Yale University. Medan jag var där ringde Google och erbjöd ett spännande jobb i Stockholm. Så nu jobbar jag med att göra Nordeuropa en bättre plats för teknologiföretag och innovationer.
Mitt tips är att man aldrig ska låsa sig vid en karriärbana eller en plats. Med lite mod och ett öppet sinne kan man göra vad som helst. Jag har råkat vara på rätt på vid rätt tid men också öppnat dörrar själv genom att ta kontakt med människor som jag gärna skulle vilja jobba med. Så våga skicka spontana ansökningar, våga flytta till andra länder och bränn aldrig några broar.
Tryck på mera för att läsa tidigare presentationer!
Malin Brännkärr – Kommundirektör, Kronoby
Trettiofem år och kommundirektör, förvisso tf. till följd av ett besvär men ändå, var inget jag hade planerat eller ens velat när jag inledde mina SF-studier för drygt 15 år sedan. Vägen tillbaka till Österbotten gick via politiken. Engagemanget började redan under studietiden med ungdomspolitik och jobb på Svensk Ungdom och fortsatte via praktik i London till ett jobb som riksdagsassistent. Efter några roliga och intressanta år på riksdagen följde fyra år som specialmedarbetare för två ministrar, först på Justitieministeriet och sedan på Försvarsministeriet. Cirkeln slöts via ett kort varv i riksdagen innan jag för 1 ½ år sedan valdes till kommundirektör i Kronoby. Vägen har kanske innehållit lite fler backar – både uppför och nedför än så här, men den har framförallt varit oplanerad, intuitiv, arbetsdryg och väldigt, väldigt intressant och spännande. Studierna gav nycklar och förståelse, men resan har inneburit att ständigt lära sig nya saker och utmana sig själv. Mitt allra bästa råd är att nätverka och lära känna människorna du möter i studie- och arbetslivet – du kommer att stöta på dem gång efter annan under din fortsatta karriär!
Linn Mårtens, seniorrådgivare, Nordiska ministerrådet
Jag började min karriär vid Nordiska ministerrådets sekretariat genom en praktikplats under mitt sista studieår på SF. Därefter anställdes jag som vikarie och efter utexaminering blev jag 2011 anställd i en position som rådgivare och senare seniorrådgivare inom samma organisation.
Sedan 2011 har jag jobbat med olika politikområden; jämställdhet, hållbar utveckling och kultur. Att jag haft flera jobb inom ministerrådet är ganska atypiskt för organisationen eftersom man ofta anställs som sakkunnig seniorrådgivare för ett särskilt politikområde. Men det jobbar också ”generalister” och projektmedarbetare här, med olika lång arbetserfarenhet.
Offentlig förvaltning, som var mitt huvudämne, gav mig en konkret förståelse av hur de nationella förvaltningarna och politiska systemen ser ut i respektive nordiskt land och hjälpte mig förstå organisationen. Mer generellt har det varit nyttigt med en bred statsvetenskaplig bakgrund och erfarenheter från föreningsliv och studentpolitik, att jobba i en politisk organisation kräver förståelse av och känsla för kontext. Jobba nordiskt kan man göra på många sätt och i flera städer. Vi som är placerade i Köpenhamn jobbar i huvudsak med politisk betjäning av ministerråden. Alla jobb, också praktikplatser, inom det nordiska samarbetet finns på www.norden.org <http://www.norden.org>. För att få in foten är praktikerfarenheter förstås nyttigt, en alternativ väg kan vara att ha ett nordiskt fokus i ett eventuellt politiskt engagemang eller föreningsliv. Ett tips till alla som är i startskottet av sin karriär är att vara nyfiken och hålla ögon och öron öppna för olika alternativ. Det är ofta relationer och människor som för en vidare och öppnar upp möjligheter i ens karriär. Ett konkret tips är att överväga att läsa grunderna i hållbar utveckling och/eller genusvetenskap eftersom många offentliga organisationer arbetar med s.k. integrering vilket betyder att du kan ha en viss fördel av att kunna tänka in jämställdhet eller hållbarhet i olika politikområden.
Sandra Grindgärds – Konsult, Utvecklingssamarbete, Tanzania
Jag heter Sandra Grindgärds och studerade statskunskap i Åbo 2005 – 2012. Det tog några år för mig att bli klar, eftersom jag aktiverade mig i SF klubben, Österbottniska
Nationen, Studentkåren och åkte till Frankrike på utbyte ett år, samt gjorde praktik i
Tanzania och Bryssel. Jag jobbade också två år som Politisk Sekreterare för Svensk Ungdom under studietiden. Alla dessa erfarenheter har öppnat upp karriärmöjligheter för mig. Via SU kom jag i kontakt med båda mina praktikplatser, den ena på Tanzania Women Cross-Party Platform i Tanzania och den andra på Europaparlamentet i Bryssel. När gradun var i paket började jag jobba som Förbundssekreterare för SU. Förutom att det kanske är ett av världens roligaste jobb, så gav det mig ett viktigt nationellt och internationellt nätverk.
Jag har riktat in mig på en internationell karriär och studerade internationell politik
och folkrätt. Efter SU fick jag jobb som Civil Affairs Officer inom FN:s fredsoperation i
Elfenbenskusten. Idag bor jag i Tanzania och jobbar som konsult inom utvecklingssamarbetet. Jag har nyligen fått nytt jobb på International Committee of Red
Cross, men vet inte ännu vilket blir mitt nästa land. Mina tips till alla SF:are är: bygg nätverk och aktivera er inom studentföreningarna och Kåren, åk på utbyte och lär er språk (speciellt franska och arabiska om ni vill jobba med konfliktlösning).Vill man jobba med utvecklingssamarbete är det bra att skaffa sig fälterfarenhet. Om du är intresserad av FN, kolla in UN Volunteer program och Utrikesministeriets JPO platser.
Johanna Sandberg – Projektledare på SAMS
Tack vare två jappar i röd halare och med bra fiilis på en abi-info -99 så hamnade jag i Åbo och på SF. Jag brukar krama Axel och Mårten då jag ser dem för det är ännu också det bästa beslut jag gjort och jag har dem att tacka för det. Det som började med bra fiilis så utvecklade sig via ett SF-ordförandeskap och en kårstyrelseperiod till en ambition om att få vara med och påverka – jag ville till riksdagen. Jag valde parti och arbetade mig via några förtroendeuppdrag fram till jobbet som riksdagsassistent och Drömmen. Riksdagen hade verkligen väntat på mig! Efter fyra fantastiska år på Finlands bästa arbetsplats (vilket Riksdagen på riktigt är) landade jag på SFP:s partikansli där jag jobbade som kontaktchef för Helsingfors krets. Som projektledare på SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder så har jag nu jobbat med påverkansarbete från andra hållet; från medborgarna till politikerna. Snart ska jag flytta till nästa nivå av intressebevakning då jag i maj börjar som verksamhetsledare för Finlands svenska författareförening. Varje dag träffar jag SF:are på jobbet och jag vill också gärna bidra till att vi syns och hörs i samhället – och till att fortsätta sprida bra fiilis!
Tips: Gå och knacka på dörren till drömjobbet du vill ha, annars vet de
inte att du finns.
Axel Hagelstam – Counsellor, Civil Emergency Planning, Mission of Finland to NATO
Det finns få saker som är bättre för karriären än att vara SF:are. Som allmänvetare är alla möjligheter öppna, såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn. Karriärstegen förutsätter förstås egen initiativförmåga och målmedvetenhet, men detta är nog fallet inom alla branscher (förutom ekonomi förstås).
För min del tog karriären form redan under studierna, i form av en specialkurs i säkerhetspolitik med den briljanta Tomas Ries som föreläsare. Genom att utnyttja avtalet om flexibel studierätt kunde jag ta mig in på försvarshögskolan i Sandhamn för att studera strategi och säkerhetspolitik som biämne. Med understöd av ÅA:s utmärkta Arbetsforum fick jag också högskolepraktik, först på försvarshögskolans strategiska avdelning och sedan på Finlands Nato-beskickning i Bryssel.
Den sannolikt största och mest avgörande utmaningen i karriären (efter pro gradun) är den första anställningen. Det som händer efteråt följer mer eller mindre naturligt. I mitt fall blev det den något obskyra men överraskande mångfaldiga försörjningsberedskapscentralen, varefter följde försvarsministeriet och, efter ett extremt lärorikt och berikande sidsteg till politiken, en återvändo till Nato och dess beredskapsplanering.
Minns dock en sak: jobba inte ihjäl er, utan utnyttja er allmänvetenskapliga insikt i att livet är mycket mer än karriären. Och höj en tacksam bägare för SF!
Jeanette Böök – Lawyer at OP Financial Group
Då jag började på SF, snart tio år sedan, visste jag inte vart livet skulle föra mig. Inte kan jag påstå att jag vet idag heller vad morgondagen hämtar med sig, det är bara att vänta och se. Just nu jobbar jag som bankjurist på en ort jag egentligen aldrig besökt före jag började jobba och bo här. Arbetet är mycket varierande, med en stark betoning på familjerätt.
I slutet av min studietid fick jag möjligheten att arbeta på skatteförvaltningen, något som är mycket relevant arbetserfarenhet för en blivande jurist. Även om det inte var perfekt timing med ett heltidsjobb mitt under terminen då jag skulle heltidstudera, bestämde jag mig för att ta chansen. Det går alltid att sluta om det blir för mycket, men man vet inte innan man prövar. Jag har också haft turen att få några bra praktikplatser under studietiden.
Då jag funderar närmare på hur vissa av dom viktigaste ”karriärmovesen” hittills kommit till, har jag mina studiekompisar att tacka. Mitt första sommarjobb, min första riktigt relevanta arbetserfarenhet och min nuvarande, första fasta anställning; i alla dessa fall har mina studiekompisar haft ett finger med i spel på ett eller annat sätt. Var öppen, diskutera framtidsförhoppningar med vänner och tacka ja till vettiga möjligheter. Det är inte så farligt om man inte skulle trivas med det man påbörjat. Jag har märkt att det är också oerhört viktigt att lära sig vad man inte trivs med. Känn dig själv, det är nyckeln till att hitta rätt.
Henrik Creutz – CEO, Chairman, Manora Group Ltd
Jag är Henrik Creutz och är till min utbildning sociolog från SF. Ända sedan ung var jag intresserad av samhällsfrågor och -trender. Under och efter studietiden fick jag äran att få jobba som politisk tjänsteman på olika nivåer. Medvetet ändrade jag bana och jobbar idag som privatföretagare och jordbrukare på egen gård.
Gården heter Malmgård och ligger i det nuvarande Lovisa. Den har för finska förhållanden en unik historia – ägarna har tillhört samma släkt ända sedan 1614. Malmgård övergick till ekologiskt jordbruk 1995 och har idag specialiserat sig på bl.a. forna spannmålssorter samt förädling av ekologiska produkter. Valet att övergå till ekologiskt jordbruk var lätt. Det sägs att ”man är det vad man äter”. Vi var trötta på alla gifter och bekämpningsmedel i den mat vi åt och vi ville helt enkelt se en förändring i detta. Intill vår gårdsbutik finns Malmgårds bryggeri som grundades 2007. Stommen till ölen är det egna källvattnet från skogens åsar samt spannmål från gårdens åkrar.
Allting på Malmgård görs i ett team bestående av familjemedlemmar, anställda och sakkunniga. Därför krävs lyhördhet, respekt för traditioner och god samarbetsförmåga. Det behövs även insikt i både samhällstrender och ekonomi för att kunna fatta såväl snabba som långsiktigare beslut. Sociologistudierna kompletterades därför med studier i redovisning och organisation och ledning för att svara på de färdigheter den privata sektorn kräver.
Under studietiden vid Åbo Akademi kom jag till insikt att vi är olika och för att åstadkomma förändring måste man kunna ta till vara det vad andra tänker, reagerar och gör. Samhället är i en ständig förändring och för att kunna föra vidare av det goda vi har idag måste vi visa respekt för varandra och för den miljö vi lever i.
Dags för veckans andra presentation!
Fredrik Guseff – Partisekreterare, SFP
Jag började studera vid SF, offentlig förvaltning i början av 2000-talet. Jag var redan då aktiv inom Svensk Ungdom och i kommunalpolitiken i Kimito. Genom att jag i praktiken hade kommit kontakt med det jag började studera var det ytterst intressant att jämföra det med den statsvetenskapliga teorin som man i studierna diskuterade. År 2003 blev jag förbundsordförande för Svensk Ungdom vilket gjorde att jag fick två års intensiv ”praktik” på mitt studieområde.
Det här innebar att det var ganska enkelt att återuppta studierna år 2005 vilket resulterade i examen år 2007. Då hade jag redan börjat arbeta för Svenska Bildningsförbundet och 2008 började jag arbeta som utvecklingschef för Svenska folkpartiet. År 2012 återgick jag till Svenska Bildningsförbundet vars verksamhet utvidgades under min ledning med så väl ett program för internationellt praktik (Liberal praktik) som med ledarskapsutbildning (Ledarskapsakademin). Därtill skapade vi en tankesmedja som utmynnade i Tankesmedjan Agenda.
I november 2015 valdes jag sedan till Svenska folkpartiets partisekreterare. Som partisekreterare ansvarar man för partiets organisation, fungerar som chef för personalen och bistår partiordförande i de politiska linjedragningarna. För en samhällsintresserad person är det inte det lättaste jobbet – men nog drömjobbet!
Ann-Sofie Rönnlund, Directorate General of the EU-Commission for Communications Network, Content and Technology
När jag utexaminerades hösten 1998 åkte jag till Bryssel för en praktikantplats hos Europaparlamentariker Astrid Thors och på den vägen är jag fortfarande.
Jag hade blivit biten av Bryssel flugan redan tidigare, under en praktikperiod på EU Kommissionär Liikanens kabinett. Jag hade kryssat i hans ansvarsområden som på den tiden var budget och administration ifall de skulle behöva någon finländare, och jag tror att det bidrog till att min CV hittade fram bland hundratals andra.
Praktikant-, assistent och konsultplatser är det vanligaste sättet att komma in i EU miljön, för de ger en bra inblick i hur systemet fungerar och hur saker och ting ska presenteras för att gå hem i en mångkulturell miljö.
Sedan ville jag prova på den privata sektorn och fick tips om att Nokia sökte en counsellor till sitt Bryssel kontor. Att snabbt komma in i nya ämnesområden såsom miljö- och immateriella rättigheter, att förstå samverkan mellan samhälle och företag, var något studierna i folkrätt och nationalekonomi hade gett mig.
Eftersom även IT och industriell teknologi nu hörde till mina specialiteter klarade jag av ett uttagningsprov till EU institutionerna med den inriktningen och jobbar idag med att förbereda förslag om EUs digitala inre marknad. Om det blir aktuellt med ett karriärsbyte igen har jag redan planen klar: något om hur man gör den offentliga sektorn mera effektiv med hjälp av data.
Mitt tips är att ställa upp ett mål, baserat på vad du är intresserad av, och sedan etablera kunskap och kontakter som tar dig dit, genom försök och misstag. Det är ofta den humana länken som gör att du får tips i rätt tid och en chans att visa vad du kan. Till finländare som söker sig ut i Europa är mitt tips att bättra på allmänbildningen; den mänskliga kontakten går ofta via small talk.